Kategoriarkiv: Rickards blogg

Rickard är webbansvarig för CK Örnens hemsida. Han cyklar både MTB och LVG och gillar att göra cykelfilmer.

Video från XCE-testet

Ikväll var vi 9 stycken som provade på att köra XCE (Cross-Country Eliminator) på en bana som Lars fixat på Varvsberget. Banan är 500 meter lång och man tar sig runt på drygt 2 minuter. Det är både tekniskt och fysiskt utmanande men det går att tävla under rättvisa förutsättningar oavsett om man sitter på en XC, AM eller DH-cykel. Jag filmade lite med kompakt-kameran och det har jag klippt ihop till en liten video. Tanken var att jag skulle filma med hjälmkameran också när jag cyklade men jag lyckades med en riktig klassiker och lämnade linsskyddet på. Nästa tisdag kör vi samma sak igen och då hoppas vi att fler dyker upp för det här var verkligen skitskoj. Då ska jag lämna linsskyddet hemma!

MTB XCE 2013-08-27 from CK Örnen on Vimeo.

Bilder från kvällens landsvägsträning

Min hjälmkamera tog ett par tusen stillbilder med några sekunders mellanrum under kvällens landsvägsträning. Jag har valt ut ett dussin av dem.

DCIM100MEDIA
Samling vid Gnistan som vanligt. Gottne-gänget hade värvat en förstärkning från Skellefteå.

DCIM100MEDIA
I CK Örnen-klungan var vi drygt 10 cyklister ikväll.

DCIM100MEDIA
Det går bra att vara med även om man har rakt styre på cykeln.

DCIM100MEDIA
Rakt och fint pärlband av cyklister. 

DCIM100MEDIA
Vi hjälper varandra genom att varna för sprickor.

DCIM100MEDIA
När vi ska svänga gör vi förstås också tecken.

DCIM100MEDIA
Några av oss tog en liten extrasväng i Moliden.

DCIM100MEDIA
Vackert väder.

DCIM100MEDIA
Vardagshjältar i arbete.

DCIM100MEDIA
Ny och fin asfalt på 348:an. Fortfarande klibbig här dock.

DCIM100MEDIA
Vi kan gasa på lite för att komma ikapp de som ”genade”.

DCIM101MEDIA
En liten paus innan avslutningen.

 

DH-åkare för en dag

Har varit dåligt med bloggandet från min sida här på sistone mest för att jag helt enkelt inte har cyklat så mycket. Inför den här säsongen siktade jag högt med min träning och det och jag ville satsa på att köra ännu fler lopp och tävlingar. Landsvägsloppet Tour of Jamtland från Trondheim till Åre i augusti skulle bli min stora utmaning men tyvärr så blir det inte alltid som man tänkt. Motivationen till att träna försvann någonstans på vägen och mina mål blev bara en börda att släpa på. Nu på höstkanten har jag kommit igång litegrann åtminstone men nu börjar ju tyvärr cykelsäsongen verkligen lida mot sitt slut.

Igår provade jag dock på att köra lite DownHill i Höga Kusten BikePark på Varvsberget vilket är någorlunda nytt för mig även om jag brukar smyga in lite DH-sträckor när jag kör mina XC-pass på Varvsberget. Det var rätt många cyklister på plats, ett helt gäng från Umeå och några så långväga som Luleå och Skellefteå. Tyvärr var vi inte så många Ö-viksbor. Det känns ju inte riktigt ”rätt” för mig att åka lift upp och sedan bara cykla utför och min XC-cykel utan bakdämpning är långt ifrån lämplig för den här uppgiften men det var riktigt kul ändå. Det hade anordnats med tidtagning på spåret som kallas ”skottkärran” så jag körde nog den 5-6 gånger under eftermiddagen. Redan under första åket insåg jag att målsättningen för dagen fick lov att bli att bar ta sig ner hela vägen utan att behöva kliva av cykeln. Efter ett par åk så klarade jag faktiskt det också. När det var dags för tidtagning så växer ju hornen ut lite extra som vanligt men jag var klok nog för att inse att jag med helt fel utrustning inte skulle imponera på någon med mina tider hur mycket jag än satsade så jag lyckades ta det ganska lugnt och sansat ändå. Jag är nöjd med att jag kom ner på under fyra minuter och att både jag och cykeln var välbehållna även om de som var snabbast körde på under två minuter.

Jag passade även på att ta lite bilder på de som körde snabbare än mig, alla andra alltså.

 

Kedjelås

Vissa cyklister tar inte med sig så mycket på cykelturen och andra har halva cykelverkstan med sig. Det kan vara lite tungt att släpa på en massa prylar, men när nåt går sönder så kan det verkligen vara bra att ha grejer och kunskap för att få ordning på cykeln igen.

På kvällens MTB-träning var vi 9 stycken som snurrade runt på stigarna på Genesmon och det var riktigt kul. Det tog dock bara några minuter innan vi fick stanna eftersom Jannes kedja hade gått av.

Janne tillhör den första kategorin som inte har hela verktygslådan med sig, men jag brukar iaf ha med mig ett par saker som kom till nytta nu och det tycker jag alla ska ha för de är inte så tunga att släpa på:

1. En kedjebrytare som man kan ta bort de skadade länkarna med.

2. Ett par kedjelås som man kan skarva ihop kedjan med. Se till att kedjelåset passar till din kedja.

3. En liten stump kedja som man kan skarva in på kedjan ifall flera länkar är skadade. Brukar bli en bit över när man byter kedja.

Jag har släpat på dessa i många mil så det var bara kul att de äntligen kom till användning. Idag behövde vi bara kedjebrytaren och ett kedjelås för att fixa Jannes cykel och han kunde sen fortsätta problemfritt och vi övriga fick slita för att försöka hänga med honom i backarna.

Börjar verkligen kännas kul med MTB nu så det är ju tur att man faktiskt inte behöver välja mellan att cykla på landsvägen eller i skogen, det går ju utmärkt att göra bägge delar.

Bergstur

Idag har jag kört en bergstur på 14 mil och 2500 höjdmeter. Största stigningen var upp till Coll de puig major, ”Piggen.

image

Blev en fantastisk dag trots att jag bandet mig riktigt seg i morse.

image

Imorgon blir det nog en tur till norra udden, men sen ser det ut att vara regn på gång.

Sa Calobra – mission completed

Har nu avverkat två dagar med cykling på Mallis och redan hunnit med drygt 22 mil och tre berg.

Igår blev det ganska lugnt med 10 mil och klättring upp till Randa-klostret, ~5km 5,6% lutning om jag minns rätt.

image

Idag blev det tuffare med en tur till det klassiska Sa Calobra, en väldigt liten by vid havet och foten av ett berg. För att ta sig dit måste man cykla över berget och vägen mer till byn är nästan ett konstverk, helt fantastisk.

image

När man har vänt i Sa Calobra på finns det bara en väg tillbaka och det innebär ungefär en timme med hårt slit uppför.

image

Känner mig otroligt nöjd över att jag klarade av dagens tur med tanke på att det är blott årets andra racer-tur. Nu blir det till att sova gott!

Cykelklubben för alla cyklister i Örnsköldsvik