Åttonde upplagan av Tolvtjärnsloppet med som vanligt fantastiskt väder gav 171 deltagare med 16 som ej kom till start och 6 personer som bröt.

25 barn körde även Posttrampet for kids. Det bjöd på medaljer och saft efteråt.

I det stora 69km loppet var tyvärr frånvaron av cyklister från Örnsköldsvik total i herrklassen och i damklassen hade fjolårssegrande Jennie Magnusson kastat in handduken pga en förkylning. Fjolårstvåan Jessica Häggqvist stod dock på startlinjen.

Starten gick, tyvärr med en ganska alvarlig olycka på den spåriga skogsvägen innan berg- och dalbanebroarna, där en man flög över styret och landade väldigt olyckligt på skulderpartiet med ambulanstransport som följd. Heder åt den cykelkompis som stannade och hjälpte till tills vi kunde ta över.

Loppet flöt på väldig bra och nere i Västergissjö kom de första rapporterna in som meddelade att det var en ganska stor klunga på nio personer i startfältet som växlade läge mellan rapporterna. Det var nr 43 Henrik Blom, nr 1 Samuel Brännlund och nr 3 Niklas Henriksson som oftast rapporterades vara i ledning.

I damklass, som låg rätt så tätt efter, var det nr 28 Jessica Häggqvist och nr 27 Eva Lagrange som kämpade ihop med några minuter till tredje dam Victoria Gustafsson som är tillbaka efter ett skadeår.

Till backpriset var det extra kämpigt i år med en ny ”mördarbacke” som till stor del gick på ganska tungcyklad stig. Många var nog ganska uppgivna då de kom ut på hygget på slutet av backen och såg vilken stigning de hade kvar. Där ”dog” många ben idag.

1:45 efter start tog dock Henrik Blom backpriset tätt följd av teamkollegan i Hi5 OIK Elit, Niklas Henriksson. Endast ca: 7 minuter efter fjolårsvarianten av mördarbacken.

Förste dam upp blev även här nr 28 Jessica Häggqvist 2:01 efter start, faktiskt 4 minuter snabbare än fjolårets snabbaste.

Så här såg det ut i tävlingsklasserna fram till mål där till slut Henrik Blom efter 2:43:13 ensam kunde glida över mållinjen på bakhjulet 1:16 före sin klubbkompis Niklas Henriksson. Det var nära en trippel för Hi-5 gänget men fjolårssegraren nr 1, Samuel Brännlund, Norrlandscyklisterna Team UV, nöjde sig inte med mindre än en pallplats då han vann en hård spurt.

Jessica Häggqvist kunde lite obemärkt glida in på 3:12:01, 3:41 före tvåan Eva Langrange och Victoria från Skellefteå AIK Cykel ca: 8 minuter senare på bronsplats.

I de yngre klasserna blev det en överraskning i P15-16 37km där Gustav Wissting, Norrlandscyklisterna Team UV, klev fram och dominerade totalt och kom in på 1:34:40 med 4:30 ned till tvåan Jacob Söderqvist, Sundsvallscyklisterna. Ett nytt varvrekord då banan är 2km längre än för två år sedan då Michel Luginbuhl körde på 1:33. Att anmärka på är att Jacob ju ändå ligger trea i Swecup P15-16 som Gustav inte kört alls. Det blir ju spännande på SM i Östersund i slutet på juli där bägge ska köra. Trea kom Oscar Thunberg från Härnösand CK där vår egen Alfons Sundberg förlorat en spurt på början av den långa målrakan och därmed missade pallplats.

En dam i F15-16 i Matilda Holmberg Obbola IK fick ställa sig överst på pallen

Vi hade även tävlande i de yngre klasserna 13-14 som körde 18km banan. I P13-14 vann Gustav Pettersson Härnösands Cykelklubb på 54:52, som är nytt varvrekord. I F13-14 cyklade endast Moa Söderqvist från Härnösandscyklisterna och vann på 55:23 vilket är en imponerande tid även det och varvrekord för tjejer på banan.

Som vanligt erbjöds ett fantastiskt prisbord. Möjligen var det rekord i värde på det utlottade detta år. Ett annat mindre roligt rekord var nog knottens antal där nog många såg ut som ett kulfång efter en stund i skuggan i målområdet. De var förresten i solen med de elakingarna. Inga rapporterade felkörningar talar för att vi äntligen lyckats med banmarkeringarna .

Sammantaget var årets race mycket tufft, kanske ett av landets tuffaste långlopp, i kombination med drygt 25 gradig värme och vi får se vad nästa års tävlingsbana bjuder på, kanske något lite lättare och roligare. Det får spårfinnarna i sommar fundera över. De näst intill prisvinnande stigarna på mitten överger vi dock inte.

Angående bana så gäller det att man ska följa markerad bana. Om man avviker från den så har man brutit om man inte återvänder till den samma punkt som är man lämnade banan. Det gällde alltså även i depå-1 om ni förstår vad jag menar. Det var alltså inte ett alternativ att köra rakt fram där.

Ett stort tack till alla funktionärer, markägare och våra sponsorer . Utan Er hade aldrig loppet kunna genomföras.

//Jan Erik Backman – Tävlingsledare Tolvtjärnsloppet